lördag, januari 21, 2006

"The OC" reser sig på nio

Hoppet var nästan ute. Domaren hade hunnit räkna till åtta och verkade inte ha några planer på att sluta. Han stod med bister min lutad över "The OC", som låg där på golvet - uddlös, utmattad och snart uträknad. Men samtidigt som domaren pressade tungspetsen mot området där tandraden övergår till gomme för att triumfatoriskt spotta ut ordet nio slog "The OC" upp ögonen. En vild blick mötte domarens uttråkade ögon, ett galet ögonkast som fick honom att rygga tillbaka och låta nian hänga outtalad i luften. Snart satt "The OC" upp, harklade sig och spottade lite blod. Publiken visste inte vad den skulle tro, satt blick stilla, med ögonen fixerade på den slagne hjälten som med stöd av repen tog sig upp till stående ställning. "The OC" såg själv förvånad ut. Men så syntes ett leende i det sönderslagna ansiktet. Publikens reaktion var ögonblicklig - jubel.

Tolka nu inte min klyschiga boxningsscen alltför bokstavligt. Den härrör inte från något djupare än att jag läste en lång text om "Cinderella man" i går. Men ändå, gläds med mig, för "The OC" är tillbaka. Tacka Kaitlin Cooper för det. Och just ja, du som följer "The OC" på Kanal 5 och inte vill veta när serien egentligen ska vakna till liv igen, sluta läs nu.

För sedan Kaitlin Cooper som odräglig och ponnyälskande elvaåring skeppades iväg på internatskola under förstasäsongen och aldrig sågs av igen, så har "The OC" gradvis förfallit. Missförstå mig inte, förfallet berodde verkligen inte på hennes frånvaro eftersom hennes roll var helt meningslös då det begav sig, men de två sakerna sammanföll ändå.

Men nu är hon tillbaka. Elvaåringen har blivit en fjortonåring, som visserligen ser avsevärt äldre ut, men ändå de facto spelas av Willa Holland, som är just fjorton. Att hon fortfarande är ett barn verkar dock inte stoppa seriens manusförfattare från att spela rätt hårt på hennes sexualitet, det blir uppenbart redan i första scenen att återkomsten främst ska röra till det i skallarna på seriens killar.

Scenen hon gör återentré i säger egentligen allt om hur "The OC" mått under en lång tid. Seth och Ryan står och gör frukost, och Seth är bekymrad. 'Vi är för lyckliga', säger han. 'Du och Marissa är lyckliga, jag och Summer är lyckliga. Och du vet vad som händer när man är lycklig - olyckan knackar på. Det slår aldrig fel.' När han tystnar ringer det på dörren.

För grundproblemet i "The OC" är ju att alla när det kommer till kritan är så förbannat lyckliga hela tiden, hur olyckliga de än verkar vara. Redan i pilotavsnittet föll Ryan för Marissa och Seths kärlek för Summer avslöjades. Två och ett halvt år har gått, och paren håller fortfarande ihop, trots en under perioder vinglig färd. Sandy och Kirsten har också vinglat till, men står stadigare än någonsin i seriens mitt. Det är helt enkelt inte särskilt spännande, hur många harmlösa gupp de än lägger i deras väg.

Men när den nya Kaitlin Cooper plingar på familjen Cohens dörr och får både Ryan och Seth att tappa hakan över att 'mini-Cooper' inte är så mini längre, så har "The OC" fått tillbaka en karaktär de saknat ett tag. Hon må se ut som en fyra år yngre klon av storasystern Marissa (hon är ruskigt lik Mischa Barton), men till personligheten är hon sin mamma Julie upp i dagen, och hennes syfte i serien är att vara en ärkebitch. Jag tycker visserligen att det är unket att det blev en fjortonåring som fick iträda rollen (och i grund och botten är det ju tragiskt att jag tycker att det behövs en sådan överhuvudtaget), men det går inte att komma ifrån att serien genast fick förnyad fart.

För hur spännande har egentligen fartguppen i serien varit? Alla avskydde den idiotiska tråden som serieproducenterna spann ihop när Jeri 'Seven of Nine' Ryan dök upp i början av år tre. Och när Marissa sparkades ut från Harbor och skeppades iväg till helvetet (läs det kommunala gymnasiet) uppstod visserligen en del komik och spänning, men det varade i ungefär ett halvt avsnitt innan träbocken numero uno dök upp - surfaren Johnny. En halv säsong senare är han fortfarande kvar, och alla utom seriens manusförfattare undrar varför i helvete Marissa vill vara vän med någon som sprider lika mycket värme som en grådaskig snöklump och har utstrålning som en trasig lyktstolpe.

Kaitlin Coopers comeback var den tredje grej som Josh Schwartz och kompani försökt hajpa i "OC"-världen på kort tid. Först var det julavsnittet, som skulle bli the best chrismukkah ever. Det blev istället en gäspning och den sämsta julen hittills. Därefter var det 'free Marissa'-debaclet, som skulle tjäna som en homage till "Beverly Hills"-avsnittet där de sjösatte det famösa 'Donna Martin graduate'-uppropet. Och nu har 'trouble has a new face'-tråden spunnits varv efter varv i reklamen för "The OC" på Fox. Och det verkar som att tredje gången gillt faktiskt gäller ibland.

För efter avsnittet 'The sister act' vågar jag tro att "The OC" fortfarande har en framtid. På drygt 40 minuter lyckades Kaitlin ställa till med mer problem än vad någon annan gjort på ett halvår.

5 Comments:

Anonymous Kjell said...

"Fjortonårig kvinna"???
Det spelar ingen roll hur hon själv framställer sig, eller resonerar, eller hur hon sminkas och kläs och hängs på örhängen i en teveserie: vuxenvärlden har en skyldighet att i alla lägen - inklusive en lättsamt skriven bloggtext – betrakta en 14-åring som ett barn. Alternativt får du uttrycka dig lite tydligare så att man inte läser fel, vilket jag gärna vill tro att jag just gjort.

21 januari, 2006 15:23  
Blogger 43 minuter said...

Fan, det där blev ju jättedumt.

Faktum är att jag egentligen menade det som kritik mot serieskaparna, eftersom de stenhårt spelar på hennes 'vuxna' sexualitet i serien trots hennes ungdom, men det föll bort när jag redigerade om vad jag hade skrivit. Jag ändrar.

Dessutom var bilden jag hade valt väldigt missvisande om hur de vill framställa henne, jag ändrar även den.

21 januari, 2006 16:15  
Anonymous Johanna said...

Det var verkligen mycket bättre än på länge!

21 januari, 2006 22:04  
Anonymous Elibs said...

Jag tycker att OC fått en del oförtjänt kritik den här säsongen. Jämför man säsong 3 med säsong 2 har det skett en stor uppryckning.

22 januari, 2006 00:30  
Anonymous Steelwheels said...

Visst ryckte man till av mini-Coopers manipuloativa beteende, men OC känns fortfarande som en av de där serierna man följer bara för att få reda på hur det ska gå.

Och för Rachel Bilson, natch.

22 januari, 2006 11:06  

Skicka en kommentar

<< Home