måndag, januari 16, 2006

Jack's back - with a vengeance

Okej, jag skojar inte: Om du inte vill veta vad som händer i de första avsnitten av säsong fem av "24", sluta läs här.

Efter att ha väntat i vad som känns som en evighet var det äntligen dags för en ny säsong av "24". Jack Bauer, numera förvandlad till en vandrande vålnad, hade han äntligen lyckats finna frid? Ryktet gick att han försörjde sig som diversearbetare på ett oljefält, att han blivit inneboende hos en varm och omtänksam kvinna och hennes 16-årige son. Att han till sist funnit en enkel plats i tillvaron, där han kunde sitta och lukta på blommorna under en ek. Men likt Ferdinand varje jul är förutbestämd att sätta sig på en humla och därefter löpa amok, så kan man ge sig fan på att Jack Bauer snart är jagad igen. Det ligger i hans natur.

Jag kan verkligen se framför hur seriens producenter kliade sig i skägget både en och två och tre gånger i somras innan de kom på hur i hela fridens namn de skulle kunna toppa förra säsongen. Hur fånga publikens intresse? 'Vad sägs om en smäll rakt i solar plexus redan i inledningen?' föreslog någon. 'Nej, det räcker inte', svarade en annan. Men den förste stod på sig: 'Ja men två smällar då?'

Och vilka smällar sedan. Jag trodde aldrig att de skulle ha mage att döda ex-president Palmer. Men jodå, världens bästa tv-president efter Jed Bartlet fick en kula i halsen redan efter tre minuter och sen var det tack och adjöss. Och tio minuter senare: Tomtebolycka mellan Tony och Michelle, numera pensionerade från CTU. Den senare bestämmer sig för att åka in i alla fall, hennes hjälp kanske behövs nu när Palmer är död. Kaboom! Hennes bil exploderar och hon är död.

Vad som ligger bakom de här morden - egentligen - känns meningslöst att spekulera om redan. Visst, Rysslands president är i Los Angeles och ska träffa president Logan (Jag slutar aldrig förvånas över att världen (läs USA) konstant fortsätter att vara centrerad kring LA i "24") och det finns terrorister i faggorna som har långt ifrån rent mjöl i påsen, och i slutet av avsnitt två börjar de prata om att de ska snart ska tillkännage sina krav efter att ha tagit en massa människor till fånga på en flygplats, men det här kan ju inte vara något så uppenbart som tjetjenska rebeller. Det måste vara något mer, något större, något jävligare, något riktigt kalas-over the top.

Och självklart skylls de här morden på stackars Jack. Herregud, lämna karln i fred! Har han inte fått utstå nog redan? Ni har just dödat två av hans ... fyra existerande vänner! Räcker inte det?

Fortsättning följer redan i kväll amerikansk tid, då Fox visar timme tre och fyra. Kalla mig gärna barnslig, men oj vad jag saknat min cliffhanger-fix.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Och cliffhangers får du...!

Ser just nu avsnitt 4. Kunde inte ens vänta innan avsnitet av slut. Sean Astin har just valsat in på CTU och ser ut att vara huvudet kortare än t o m Chloe... Tills jag förstår att Chloes arbetsstation är placerad på en platå, och Astins karaktär står strax nedanför den... Men jag ska inte neka att ordet "hobjävel" for genom huvudet på mig (precis som det gjorde när Charlie stod bredvid Mr Echo i veckans "Lost").

Jag ser verkligen fram emot att möta ännu en vår tillsammans med Jack och våra andra vänner på CTU.

17 januari, 2006 21:23  
Blogger yabosid said...

.. undrar hur många slaganfall 24 har orsakat ;-)

17 januari, 2006 23:01  
Anonymous Fred said...

Läste i höstas att Astin skulle vara med, men trodde snarare att han skulle vara en hob i nöd än en CTU-boss. Vet ännu inte vad jag tycker om det. Men det känns skönt att äntligen få längta till nästa avsnitt i en teveserie - vilken som helst. Det har jag inte gjort sedan jag tappade intresset för Lost. Jack's back on track!

17 januari, 2006 23:08  
Anonymous Fredrik Granath said...

Astin var helt okej, tycker jag. Var litet rädd för att han skulle bli en ny Chappelle, men hans blixtsnabba ingrepp i krisen samt det där handslaget med Buchanan kanske visar på att han inte är helt och hållet en skitstövel.

18 januari, 2006 13:18  

Skicka en kommentar

<< Home