"Prison break" är det nya "24"

Den nya Fox-serien "Prison break" har goda möjligheter att bli en av årets mest omskrivna. De första två avsnitten sändes i måndags kväll. Serien handlar om en man som ser till att hamna i fängelse enbart för att kunna rymma därifrån, och ta sin (självklart oskyldigt) dödsdömde bror, med en månad kvar att leva, med sig ut. Klockan tickar, tiden är knapp och utmaningarna mer eller mindre oöverstigliga, för här snackar vi fängelse av Alcatrazklass när det gäller flyktmöjligheter. Omöjligt uppdrag? Troligen, men när stoppade det någon senast?

Okej, det negativa först: Upplägget till "Prison break" innehåller en ... tja, inte direkt lucka, men rejäl glipa. Faktumet att huvudpersonen Michael Scofields (Wentworth Miller) otroligt utstuderade plan inte går i stöpet efter fem minuter är helt enkelt högst osannolikt. Han, en välrenommerad arkitekt med hög inkomst, genomför helt plötsligt en dag ett halvdant bankrån, hamnar framför domaren som utan ett uns av misstänksamhet eller eftertanke går med på hans begäran om att få hamna i ett fängelse nära hemstaden, vilket så klart råkar vara det där den dödsdömde brodern sitter. Okej att man inte har samma koll på sina invånare i USA som i Sverige med våra personnummer och dylikt, men kom igen, skulle inte kriminalvården ha koll på att en bankrånare är på väg att åka in i samma finka som sin brorsa, även fast de råkar ha olika efternamn? Och brodern är inte heller vilken dödsdömd fånge som helst, han sitter inne för att ha mördat brodern till USA:s vicepresident. Och okej igen, jag har ingen koll på hur kriminalvården fungerar, men jag inbillar mig att man helst inte placerar fångar som känner varandra tidigare bredvid varandra. Ju mindre naturliga infallsvinklar till samkväm och förtrolighet, desto mindre risk för fuffens, inbillar jag mig.

Nåväl, med det sagt, över till det roligare: "Prison break" ter sig efter två avsnitt som en serie på väg att bli en riktig hit. Storyn, som går i hög fart framåt, är rejält tillskruvad med nya komplikationer bakom varje gallergrind. Realismen må det vara si och så med, Michael Scofield är mer släkt med Jack Bauer än sin dödsdömde bror så till vida att ingen knipa verkar vara för svår att kunna ta sig ur, och inte ens tortyr där avlägsnandet av en lilltå medelst tång lyckas ändra hans envisa beslut att göra vad som göras krävs för att få ut brorsan ur finkan. Men men, jag och en stor publik har köpt de sanslösa vändningarna och den obändbara superhjälte- och offermentaliteten i Fox-serien "24" i fyra år, och kommer att göra det i "Prison break" också.

Just ja, en invändning till: det är lite tröttsamt att det alltid ska ligga någon sorts mystisk, halvstatlig konspiration bakom missgrepp inom rättssystemet. I "Prison break" verkar korruptionen gå hela vägen upp till Vita huset via en mystisk orden av nåt slag med förgreningar in i Secret Service och liknande. Kan ingen komma på nåt nytt på det här området snart?

Men jag gillar ändå "Prison break", och vill gärna avsluta med något positivt. Två saker till och med: 1. Peter Stormare har en viktig roll i serien, och hittills har hans karaktär som fängslad maffiaboss varit härligt befriad från den vanliga jag-är-en-på-nåt-sätt-briljant-men-först-och-främst-spritt-språngande-galen-rysk-vetenskapsman/mördare/hallick/allatrepåengång-tackling han brukar göra av alla roller han erbjuds. Faktum är att han nästan framstår som en smula sympatisk på ett desperat och undflyende sätt, ja förutom när han knipsar tår av vår hjälte då. 2. "Prison breaks" foto är av högsta klass. Så summa summarum är det bara att börja kolla.

TV3 kommer att börja sända "Prison break" i vår.