söndag, augusti 07, 2005

"Battlestar Galactica" uppfinner en genre på nytt

När "Battlestar Galacticas" andra säsong började för några veckor sedan på Sci-Fi Channel kändes det som att väntan hade varit alltför lång. I en genre som känts tröttkörd i "Star trek"-, "Star wars" och "Stargate"-världarna kom den som en frisk fläkt för några år sedan, först som en pilot-miniserie och därefter som "vanlig" serie.

Någon kanske minns den gamla serien, som säkerligen har kultstatus här och där, från 1970-talets slut. Den nya serien lämnar dock originalet långt bakom sig.

Vad är grejen då? Tja, storyn är att människan skapat slavliknande robotar - cylons - som till sist slår tillbaka och näst intill utrotar mänskligheten. De knappt 50000 personer som överlevt på människans tolv kolonier finns nu utspridda i ett fåtal rymdskepp, kämpandes mot ett övermäktigt motstånd. Deras sista hopp består i att vända sig till de urgamla religiösa skrifterna, där en 13:e, mytisk och väldigt avlägsen människokoloni nämns. Deras mål är nu att hitta denna koloni innan fienden gör det. Kolonins namn? Jorden.

Seriens styrkor är flera. Dels ställer den många sanningar och regler inom genren på ända. Bara en sån detalj som att se hur de små stridsskeppen vänder i rymden gör den värd att se. Sedan så är serien så jämställd den kan bli. I och med att den inte utspelas i "vår" mänsklighet, utan med twisten att vår planet bara är en avlägsen koloni (som enligt de flesta troligen inte ens existerar), så har inte seriens författare behövt ta med vårt bagage av könssegregering in i projektet. Kvinnorna och männen i armén är precis lika tuffa, och verkar inte besitta några direkta fysiska olikheter heller.

Serien är skapad av den gamle "Star trek"-författaren Ronald D Moore, som verkar ha gått i spinn av glädje över att kunna skapa en helt ny arena. "Battlestar Galactica" är också särdeles mörk och stundtals rätt brutal. Edward James Olmos (som väl för alltid kommer att vara mest känd för sin roll som karg kommissarie i "Miami Vice") och Mary McDonnell går allt som oftast i klinch i sina roller som Galacticas befälhavare och koloniernas president, men även övriga roller är välbesatta.

Ingen svensk tv-kanal har köpt in "Battlestar Galactica", och risken är väl stor att det heller aldrig sker. Science fiction i tv-format har aldrig gått hem i svenska stugor, och med tanke på att "Star trek: Enterprise" sänts i SVT på barnprogramtid så är väl inte kunskapen så stor hos programinköparna heller. Det är synd, för "Galactica" är riktigt bra.

4 Comments:

Blogger John Eje Thelin said...

Jag monstertröttnade halvvägs igenom piloten, men nu har så många sagt att det är en bra serie (trots att de flesta detaljer jag hör om den känns rätt trista) att jag antar att det är värt att kolla.

Men djävlar vad tråkig pilotens inledning var...

11 augusti, 2005 23:06  
Anonymous Anonym said...

höll oxo på att somna underpiloten, men jag får väl ge den en chans till.

12 augusti, 2005 23:38  
Anonymous Anonym said...

Nu har jag kollat hela serien :D
Började med första avsnittet, "33 minuter" som var helt fantastiskt. Och sen blev det bara bättre, förutom den episoden när Starbuck lär sig flyga ett Cylonskepp på ett par minuter. Men sånt får man ta, resten är av serien väger mer än väl upp för det. Såg sen om piloten som fortfarande är rätt seg och träig, men det spelar ju ingen roll nu när jag lärt känna karaktärerna. Vinjetten (speciellt musiken) är nog en av de bästa jag sett någonsin. Vilket för mig in på säsong 2, där man ändrat musiken och lagt in små otroligt töntiga taglines. Tycker även att manuskurvan börjar peka neråt, men det repade sig efter episode 5 nånstans. Väntar nu med spänning på upplösningen med "pegasus". Tack för allt tjat! Kanske ska ge mig på Veronica Mars nu oxo ;)

06 januari, 2006 00:46  
Anonymous Anonym said...

Kanal 6 har egen Sci-fi dag,( fredag)

Battlestar galactica Kanal 5 onsdagar 23:50.

03 maj, 2008 17:22  

Skicka en kommentar

<< Home