Tv-sommar i USA
Min tv-sommar har inte varit så grå som man lätt kan tro. Även om tv-kanalerna i USA precis som i Sverige oftast stänger ner sina stora succéserier i maj, så har det sänts en hel del bra och nyproducerat även i sommar. Bäst? Tja, juryn överlägger fortfarande, men de fyra första avsnitten av säsong två av scifi-serien "Battlestar Galactica" har varit grymma. Säsong två av "The 4400" (vars första säsong just nu går i repris i TV3), är inte lika bra som den första, men klart sevärd. Annat som varit över förväntan är "The closer", som visserligen är ännu en polisserie som följer i spåren efter "CSI", men som i jakt efter en ny vinkel valt en något mer sansad variant än "Numbers" (alla brott kan lösas med matte!) och "Medium" (alla brott kan lösas med hjälp av spöken!). Finfina Kyra Sedgwick spelar helt enkelt en polis med en osedvanligt god förmåga att få vittnen att öppna upp sig och prata.
Steven Spielberg har varit med och producerat den ambitiösa western-satsningen "Into the west", en sorts krönika i sex 90-minutersavsnitt om hur den västamerikanska kontinenten övervanns (och indianer slaktades). Den har varit förvånande pro-indiansk (de tillåts till och med prata sina egna språk rakt igenom!) och en rätt bra historielektion, men tyvärr har det stora tidsspannet (från 1820- till 1890-talet) gjort det hela rätt fragmentariskt och inte särskilt engagerande. Men välgjort var det helt klart.
"Six feet unders" femte och sista säsong sänds för fullt just nu, och känns som den svartaste av dem alla. Alla är så olyckliga och traumatiserade att det nästan är löjligt. Men Lisa-storyn är äntligen död och begraven (mer eller mindre), och det är ju en välgärning så god som någon. Den nya omgången har dock hyllats av den psykiatriska läkarkåren i USA, den är tydligen väldigt realistisk i skildrandet av psykisk sjukdom. Alltid något. Men förra veckans avsnitt (31 juli) bjöd på en vändning jag aldrig anat.
Jag tänker skriva några separata inlägg om vissa av serierna senare. Återkommer.
Steven Spielberg har varit med och producerat den ambitiösa western-satsningen "Into the west", en sorts krönika i sex 90-minutersavsnitt om hur den västamerikanska kontinenten övervanns (och indianer slaktades). Den har varit förvånande pro-indiansk (de tillåts till och med prata sina egna språk rakt igenom!) och en rätt bra historielektion, men tyvärr har det stora tidsspannet (från 1820- till 1890-talet) gjort det hela rätt fragmentariskt och inte särskilt engagerande. Men välgjort var det helt klart.
"Six feet unders" femte och sista säsong sänds för fullt just nu, och känns som den svartaste av dem alla. Alla är så olyckliga och traumatiserade att det nästan är löjligt. Men Lisa-storyn är äntligen död och begraven (mer eller mindre), och det är ju en välgärning så god som någon. Den nya omgången har dock hyllats av den psykiatriska läkarkåren i USA, den är tydligen väldigt realistisk i skildrandet av psykisk sjukdom. Alltid något. Men förra veckans avsnitt (31 juli) bjöd på en vändning jag aldrig anat.
Jag tänker skriva några separata inlägg om vissa av serierna senare. Återkommer.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home